MFO-park – himmelsk grönska

Stadsrummet är ofta begränsande när det kommer till växtval, det finns dåligt med utrymme för rötter och trädkronor att utveckla sig och klimatet gör att många av de träd vi brukar se i parkmiljö inte trivs. Gröna väggar och tak är ett svar på hur man kan få in grönska ändå (läs mer om gröna väggar här).

Ett annat komplement till stadsträd kan vara klätterväxter, de är mycket mer flexibla i kronutrymme och klarar ofta sämre markförhållanden. Många har också en förmåga att skjuta nya skott från basen om förhållandena kortvarigt skulle bli mycket dåliga. Än så länge används klätterväxter inte tillnärmelsevis så mycket som de skulle kunna. Det är helt klart ett område för framtida utveckling. Idag finns ett par produkter på marknaden som kan underlätta, t.ex. klättervajrar som gör att man kan styra växten till oanade höjder.

Foto: raderschallpartner ag landschaftsarchitekten bsla sia (publicerat med tillstånd)

I zürich finns ett spännande exempel på hur magnifika miljöer man kan skapa med klätterväxter, där har raderschallpartner ag landschaftsarchitekten bsla sia skapat en park i flera våningar inklädd i klätterväxter.

Foto: raderschallpartner ag landschaftsarchitekten bsla sia (publicerat med tillstånd)

Genom att välja klätterväxter som växer vidare på fjolårsskott får man dessutom en anläggning som kan skötas med låg skötselintensitet. Blommorna ger nektar och pollen åt pollinerare, i grenverket kan fåglar bygga bo och söka föda och på hösten producerar många av växterna frukt och frön som uppskattas av fåglarna.

Foto: raderschallpartner ag landschaftsarchitekten bsla sia (publicerat med tillstånd)

Se några växtkompositioner för gröna väggar som jag gjort här

Locka nya arter till din trädgård – FNs år för biologisk mångfald

Det finns ett dundersäkert sätt att locka naturens liv till sin trädgård, har man det inte innan är vatten helt makalöst, det finns inget som så snabbt kan förändra innehållet i din trädgård som öppet vatten.

Jag har anlagt ett par dammar, den första när jag var 11, det var en obeskrivlig känsla att se hur det bara dök upp arter mitt i trädgården. Redan samma dag som jag fyllde dammen låg det ett par skräddare på ytan, någon månad senare flyttade första grodan in. Nu är inte min första damm solbelyst på våren så den blir inte varm tidigt nog för att grodorna ska leka i den. Men den används som jaktmarker för dem. Ganska snart kom det trollsländor av olika slag, det var både spännande och lite läskigt att rensa bottnen på dammen, man hittade alltid ett par trollsländenymfer. Den lever som en bönsyrseliknande nymf under vattnet i flera år innan den kläcks som den färggranna stridshelikopter som man vanligtvis förknippar med trollsländor.

Landskapet har förändrats drastiskt sedan jordbrukets rationalisering, miljontals bäckar och våtmarker har dikats ur och kulverterats vilket gjort att öppet vatten blivit en bristvara, inte minst fiskfria småvatten som drar till sig grodjur. Små trädgårdsdammar kan aldrig ersätta förlusten av vattnet i jordbrukslandskapet men det bidrar något och man får chans att uppleva och älska alla djur som behöver vattnet.

För ett par år sedan grävde jag och Sofie, min sambo en damm på vår koloni i Lund, trots att den är lite mer än 1,5kvm och får för lite ljus för att verkligen ge maxat liv så har vi ändå räknat till 5 grodor och två salamandrar på en gång. Det har dessutom fått ett par snigelätande paddor att flytta in. Fåglar kommer och dricker vatten och badar. Det är verkligen mer än bara en vattenspegel!

Läs ett av mina andra inlägg på temat FNs år för biologisk mångfald

Stadsodling och Landshare

Odlingsintresset i staden växer allt mer och det finns stora miljömässiga, rekreationella och sociala fördelar att vinna på att odla egen mat. Våra svenska kolonilotter som fenomen skulle kunna behöva en ökad stolthet, det som görs är magnifikt och det borde spridas vidare. Det finns mängder med plats för odling i våra städer, grå, döda ytor som skulle kunna ge så mycket mer. Allt fler bor i städer, ska vi ha en chans att få en koppling till vad vår mat kommer ifrån så borde vi satsar mer på odling i städerna.

I Göteborg finns ett fantastiskt initiativ till lokal matproduktion, en gräsmatta utanför en kyrkogård i Högsbo och Bergsjön har med invånarna där förvandlats till en blommande oas. Med odling och grisar satsar man för att skapa småskalig hållbarhet som ger närorådet en roligare, gladare varmare stämning. Här är deras blogg.

I England växer en rörelse fram som genom en enkel web-tjänst förmedlar odlingsytor,  Landshare. Vem som helst som har en bit odlingsbar jord som inte används kan lägga upp den så att någon jordlös odlingsvillig kan ta kontakt med dem. Den startades i våras efter en serie med fokus på att odla övergiven stadsjord och redan har över 44 000 intresserade lagt upp annonser! Som en odlingens ”blocket”. Man kan bara känna sig stärkt av enormiteten i odlingsintresset!

Kanske kan det här vara en utveckling att ta efter. I och med att vi blir allt mer individualiserade känns det som en variant som ger odlingsutrymme utan föreningsengagemang. Däremot har föreningar en viktig roll som opinonsbildare och påtryckare för odlingens sak, men det attraherar kanske olika människor.

Här är en trailer till det första programmet som satte igång Landshare-siten

FNs år för biologisk mångfald – invasiva arter

2010 är utlyst som FNs år för biologisk mångfald, detta har man gjort för att uppmärksamma vikten av att bevara den biologiska mångfald vi har. Att just 2010 har uppmärksammats beror på att många av världens länder, 2002 i Johannesburg, kom överens om att till i år drastiskt minska utarmningen av den biologiska mångfalden. Det var en målsättning som man inte nått. Vi fortsätter att förlora arter över hela jorden, hela tiden.

Ett av hoten mot mångfalden är introduktion av icke-inhemska arter något som jag och plantskolebranshen är högst delaktiga i. Det är något som jag reflekterar över vid varje val av växtslag. Vissa växter utesluter jag helt och avråder från att plantera på grund av deras invasiva karaktär. Här nedan presenterar jag en av de värre, som varje år kostar naturvården stora pengar, pengar som kunde använts till annat om det inte hade varit för vår trädgårdsodling.

Vi har inte många invasiva växtarter i Sverige men alldeles för lite görs för att förhindra deras fortsatta spridning.

Vresrosen kommer ursprungligen från Japan och är uppskattad för dess ymniga blomning, extrema anspråkslöshet och stora nypon. Problemet kommer när den sprider sig till fattig mark där den snabbt bildar täta buskage. Jag tror alla känner igen den somriga doften av rosor vid havet, en doft som kommer på bekostnad av våra inhemska strandarter. Vresrosen breder ut sig och skuggar ut den inhemska floran. Till skillnad från våra svenska rosarter sprider Vresrosen sig på torrare och fattigare jordar, längre ut i eroderande sanddyner, den har också en tätare skugga. Med sina stora nypon, fyllda av frön lockar den fåglar som sprider den vidare. Samtidigt som naturvårdare röjer och bränner nyponen planteras nya buskar av oss i trädgårdsbranshen, inte minst i strandnära miljöer.

Okunskapen är tät, skrämmande. Problemet är det samma i våra artrika vägrenar som finns över hela landet.

En övervuxen strandäng norr om Simrishamn.

Bannlys vresrosen!

Odla eget grönt idag

I värsta vintervädret kliar det i odlingsfingrarna och gröna blad har aldrig smakat så bra som just nu. Men hav förströstan, det finns möjlighet att odla eget, superlätt, billigt och gott. Grodda solrosskott, eller andra frön. Antagligen har du lite solroskärnor i skåpet som bara väntar på att få börja växa.

Här finns mer tips på groddningsbara frön som du har hemma och info om näringsinnehåll mm.

The Highline Park – Grönska i New York

Jag tycker det är spännande med olika lösningar för att förgröna våra städer som annars lider allt mer av förtätning på bekostnad av parker och stadsnära natur.

Ett spännande aktuellt projekt finns i New York där man tagit vara på strukturen från en historisk järnvägsviadukt. Den byggdes från början för att lyfta upp farliga frakttåg från gatunivå väster om Manhattan, men efter årtionden utan användning så började det diskuteras om den skulle rivas. Hotet om rivning fick igång en förening som arbetade för dess bevarande.

Foto: Joel Sternfeld © 2000 (publicerat med tillåtelse) Såhär såg The Highline ut när vänföreningen uppmärksammade den

Under tiden den inte använts så hade växter börjat växa mellan spåren och skapat en ängsmiljö mitt i New York. Vänföreningen häpnade över denna hemliga värld och bestämde sig för att förstärka det som redan var där och skapa en unik park i luften över hårt trafikerade gator och tillgängligöra denna orm av grönska för de ovetande invånarna nedanför. I år har den första etappen färdigställts med bland annat prärieplanteringar med inhemska växter signerat av bland andra Piet Oudolf. Totalt kommer det till slut bli ca 2 km park på en plats där all grönska behövs.

Foto: Iwan Baan © 2009 (publicerat med tillåtelse) Parken som den ser ut idag efter färdigställandet av sektion 1

Foto: Iwan Baan © 2009 (publicerat med tillåtelse)

Foto: Iwan Baan © 2009 (publicerat med tillåtelse)

Gröna väggar version beta

Jag träffade en av mina föreläsare från utbildningen på Alnarp här om veckan och vi kom igång och prata om gröna väggar i Sverige och det satte igång min fantasi. Det finns ett par olika system som är under utveckling men det jag har sett har gett mig intrycket av att man har lagt fokus på modulerna som växterna ska kunna växa i istället för att hitta växterna som har minimala krav. Jag har också fått intrycket att man främst fokuserat på ren estetik och lagt multifunktionalitet åt sidan. Borde man inte kunna göra det bättre? Väggar som ger både skörd, vattenrening och utrymme för biologisk mångfald samtidigt som de är snygga hela året.

Jag satte mig på kvällen och komponerade ett par olika förslag. Jag tror att det är ett spår att fortsätta utforska.

Men jag tycker att man ska minnas att det finns massor med klätterväxter som är helt självgående i det mesta och kan fylla liknande funktioner.

(klicka för större bild)

Läs mer om gröna väggar här

Vita husets köksträdgård

För precis ett år sedan tilträdde Barack Obama som ny president i USA, nu efter ett år analyseras hans insatser och hur politiken förändrats efter hans tillträde. För odlingsvärlden var nog det mest anmärkningsvärda att Michelle Obama efter ett par månader i vita huset gick ut och grävde upp gräsmattan och gjorde en ekologisk köksträdgård. En liten gest på en extremt viktig plats. Fler kan odla! och borde odla, det finns miljontals kvadratmil gräsmatta som är en potentiell källa för föda, bättre rekration och kunskap om matens ursprung.

När vita husets köksträdgård återplanterades, var det efter en kampanj av oganisatonen Kitchengardeners, se ett nyhetsinslag här nedanför.

 

Eat the View campaign featured on NECN from Kitchen Gardeners on Vimeo.

En av Eat the view kapanjens filmer visar hur rackarns lätt det är att odla! Från gräs till skörd på ett år.

 

 

Här är vita husets egen version för hur och varför man planterade sin köksträdgård och lite mer bilder därifrån.

Nu kommer ett nytt år, jag ska odla mer ätbart än någonsin. Gör det du med!

Planerad lövförna

I Lund har man koll på hur man tar hand om stora träd, kolla på bilden ovanför, det är en turkisk hassel. Under dess mörka krona har det säkert inte växt särskilt mycket gräs på årtionden och istället för att kämpa med ett dött lopp har man installerat något som ger både trädet och mångfalden en push framåt.

Det låga hönsnätsstaketet håller ett generöst lager med löv på plats ända ut till kronans drop-linje. I den tjocka lövförnan kommer miljontals organismer stormtrivas och långsamt bryta ner löven till humus och näringsämnen som trädet får nytta av. Samtidigt slipper man samla ihop och frakta bort löven till en avlägsen kompost på hösten. Alla vinner. Bra grej. Nu skulle man bara ta och plantera in ramslök under hasseln, får man sedan tag på en ko kan man snart sätta igång att producera ramslökspesto med hasselnötsolja.

Bamboo fantastic

Bambu har en mystik och patos som kan fylla en hel trädgård om omgivningen är rätt. Rör man sig mot varmare bräddgrader är arterna enorma och kan användas till mer än pandamat och fond i en asiatisk trädgård.

I Kina har man det senaste året satt igång att producera tangentbord helt i bambu! Det säger något om anpassningsmöjligheten i materialet. Det skulle vara en god gärning om man kunde fasa ut användningen av petroleumbaserade plaster till fördel för bambu. Det är ju dessutom så sjukt mycket snyggare! kolla bilden på tangentbodet här . 

Bambu-plywood är en industri under utveckling, den är särskilt intressant som virkesväxt eftersom den skjuter nya stammar utan återplantering, jorden utsätts därför aldrig för den erosion som kommer med posten med slutavverkning. Här finns mer intressant info om bambu i den kinsesiska bambuindustrin.

Bambu i en i trädgård i Nya Zealand. Den blir ju lite mer massiv där kan man lungt säga

Läs om ätlig bambu som kan odlas i Sverige här