Arkiv för juli, 2010

31
Jul
10

Kaningnag

I vintras så var det riktigt kallt och snöigt, även om det är svårt att tro det nu, efter en av de varmaste och torraste månader som jag kan minnas. I vintras låg det en hel del snö länge, vilket satte kaninerna i en prekär situation. Eftersom de är en inplanterad medelhavsart så förstår dem inte riktigt var snö är. Däremot torka, som är långt mycket vanligare vid medelhavet. Så är snön lägger sig över gräset förstår inte kaninerna att det finns gräs därunder, som harar som bara gräver lite och sedan äter. Istället tänker de: torka! och börjar käka bark eftersom det är det enda som skulle finnas i medelhavet om det är så torrt så att allt gräs torkar bort.  I vintras åts det en hel del bark, även på vår koloni. Kolla filmen nedan för att se hur det såg ut. Jag testade ett experiment för att få trädet att skapa ny bark över sårytan. Nu i nästa vecka tänkte jag avtäcka och kolla hur det ser ut.

Annonser
30
Jul
10

Spännande växter

Det finns en del schyssta plantor i plantskolan i år som jag är riktigt stolt över. Växter som annars bara kan hittas i odlingsfanatismens yttersta hörn av hemmaodlare. Här kommer tre av de finaste.

Feijoa sellowana, en kompis som jag stött på på Nya Zeeland första gången. Den tål några grader frost, så den ska behandlas linande ett olivträd. Den får supersnygga blommor som efter en korspollinering ger en maffig frukt som smakar lite som ett päron med oemotståndliga övertoner av skumtomte. Det är en sann upplevelse. Frukten blir lätt skadad vid transport, därför har den inte blivit en välkänd frukt i Sverige. Men ibland hittar man den i fruktdisken. På Nya Zeeland är Feijoasäsongen omtalad och något man väntar på. Nu står det ett par plantor i Rörum.

Den här silverfjälliga skönheten är en silverbuske, Elaeagnus ebbingei. En vintergrön silverbuske som får röda, smakliga bär. Härdigheten är dåligt utredd, men jag skulle gissa att kallväxthus är en bra idé.

Det mest exotiska är nog ändå bananerna. Jag har fyra sorter varav två har ätliga frukter, samtliga är extra härdiga sorter, vilket innebär att de oätliga kan växa på friland med täckning och de ätliga sorterna skulle kunna vara härdiga nog för kallväxthus. Oerhört spännade, en av sorterna kommer från himalayas fötter, där det snöar varje vinter.

16
Jul
10

Vindruvsbeskärning

En av de vanligare frågorna jag får handlar om vinranksbeskärning. Det finns många olika skolor kring hur man bygger upp en grundstruktur med huvudstammar, men sedan är de flesta överens om hur man gör med de druvklasar som bildas. Här är en videobit där jag visar hur jag gör med sommarbeskärning av vår Labruscadruva.

Har ni några beskärningstips, eller idéer?

klicka här för att se hur minikiwi beskärs i USA

14
Jul
10

Semestervattningstips

Många små krukor brukar resultera i många små knastertorra växter efter någon veckas vattningsfrånvaro. Ett tips är att göra som min kompis som jag vattnar hos, med plastpåsar kring krukorna så minimeras avdunstningen från krukorna. Det fungerar vansinnigt bra, nu efter en vecka i den här tropiska värmen var det bara någon enstaka som egentligen behövde en skvätt vatten. Förvånande vad lite vatten som avdunstar från bladen och hur mycket som vandrar ut i luften från jordytan och genom terrakottakrukor.

10
Jul
10

Mindre grönt i dammen

På vår koloni har vi en liten, liten, liten damm. Vattenytan är sällan belyst av direkt solljus  men trots det så växer det friflytande alger/ växtplankton i den. Det gör inte särskilt mycket men vi har en kompis som har en odling av dafnier för ett forskningsprojekt och dessa äter just växtplankton. Eftersom dammen är ny saknas det delar av ett helt vattenekosystem, så varför inte komplettera? Kanske blir vattnet klarare. Sofie och jag testar och planterar in dessa svarta algätande prickar.

Råkar man inte ha en kompis som odlar dafnier så går de att hitta i strandkanten om man hovar med ett saftfilter en sen kväll eller natt. På dagen rör dem sig ner på djupare vatten och är då svårare att få tag på. Har man däremot grodor i sin damm ska man vara mycket försiktig med att flytta djur från andra vatten till sitt eget, åtminstone här i Skåne. Man har nämligen i år hittat en fruktad svamp här i Sverige som får grodpopulationer över hela världen att minska drastiskt. Den orsakar något som kallas Chytridsjuka. Den har tidigare konstaterats i några fall i Danmark. Statens vetrinärmedicinska anstalt (SVA) undersöker nu om det ska vidtas några åtgärder, om det finns något att göra. Hur som helst är det en riktigt otäck upptäckt och inget vi vill sprida mellan grodrika vatten. Håll ögonen öppna för vidare information och meddela SVA i Uppsala om du hittar flera döda grodor eller salamandrar på tel nr. 018-67 40 00  . Det går att läsa mer om det hela i tidskriften Flora & Fauna 103 (4): 2-7  eller här

09
Jul
10

Upplev sumak i helgen

Rönnsumaken (Rhus typhina) växer i mångas trädgårdar, men ytterst få har koll på att den går att använda. Amerikanska indianer kallar den faktiskt för lemonade tree. Detta av den enkla anledningen att man kan ta de röda blomkolvarna på hösten och hälla hett vatten över och få en friskt syrlig dryck med nypontoner. Att hela busken andas tropiska känslor med sina stora sammansatta blad och behårade stammar gör den inte mindre odlingsvärd.

I många orientaliska butiker kan man köpa sumak, en röd, syrlig krydda som används liknande citron som smakförhöjare i allt mellan himmel och jord. Den är gjord på den lite matigare, men ohärdiga bärsumaken Rhus coraria. Men smaken är nära besläktad och det öppnar för samtal om den vanligare rönnsumaken.

I plantskolan finns också doftsumak, Rhus aromatica, en marktäckande sumak som får väldigt små blomkolvar, men den har å andra sidan en fantastiskt fin aromatisk doft.

Kom in i helgen och stryk doftsumakens blad, läs om rönnsumaken och smaka på bärsumaken.

(I Nordamerika finns det ett släkte som tidigare har förts in under Rhus, som har en starkt giftig sav. De arterna förs numera in under  Toxicodendron, giftsumaker. Så vitt jag vet finns ingen av dessa arter odlade i någon mängd i Sverige. Men det kan vara bra att veta om någon frågar.)

08
Jul
10

Bokslut över nässelvattnet

Hur gick det med nässelvattnet?

Nu är det utvattnat, fram till ca 14-15 dagar så hade det en frisk nässeldoft, men därefter började det lukta allt starkare, och i söndags kväll stängde jag av luftningen och vattnade ut dundergödslet. En välbekant odör spred sig men inte hälften så bitsk som den borde varit, färgen på vattnet var mörkaste nattsvarta, det tycks alltså få en kraftigare nedbrytning. Så summa sumarum, för dig som bryr dig om dina grannars doftupplevelser eller vill få en snabbare nedbrytningsprocess kan det vara en idé att skaffa en akvarieluftpump. Och emellan gödningenstillverkningen kan den förgylla tillvaron för akvariefiskarna. Riktigt kul med experiment!




kategorier

Ladda in din e-mail för att få påminnelser när bloggen uppdateras, så missar du inte det roliga

Gör sällskap med 85 andra följare


%d bloggare gillar detta: