Här är den utlovade bilden. Så smärtsamt fina blommor. Nashipäronet eller sandpäronet som det också heter är en annan art än det vi vanligtvis tänker på när vi pratar om päron. Frukterna blir äppelrunda, mjukt gulfärgade med en krispig saftighet som är svårslagen. Jag har testat några olika sorter och de kan verkligen vara olika, någon sort är nästan helt smaklös, mest bara saftighet med en hint av päron, mens Kumoi som jag har ett par stycken kvar av i plantskolan har en oslagbar arom. Som päron med marsipan, nötigt, sött och fruktigt. Frukten får till slut så hög sockerhalt att getingar äter sig igenom skalet och kalasar. Det gäller att hinna före dem. Nu blommar den för fullt: vita blommor med mörka pistiller. Supersnyggt!
Arkiv för maj, 2010
26
Maj
10
Full rulle
Linders Plantskola var finfin som alltid, med mycket odlare att snacka med och utbyta odlingsexperiments-erfarenheter med. Kul kul! Just nu står plantskolan i full blom, inte minst Nashipäronens gräddvita blommor är makalöst vackra, det får bli nästa bild här, men den hinner jag inte ladda upp nu. Full rulle, mycket att göra. vi hörs snart.
22
Maj
10
Vårhelg i Linders Plantskola
Imorgon tar jag med mig en del av mina finaste, ovanligaste och roligaste ätbara växter för ett besök hos i Linders Plantskola (I Ensamma Trädets Plantskola hoppar Christine in tar emot er som kommer dit). I Linders Plantskola händer det grejer hela helgen med bland annat arboristklättring och arboretumguidningar. Det kommer också vara fler inbjudna odlare bland annat med roliga grönsaksplantor. Det ska bli riktigt kul att komma tillbaka dit nya människor och bra utbyte med de andra som odlar. Det är en skön stämmning där vi gör vad vi kan för att hjälpa varandra och samarbeta. Vi vill ju samma sak: att öka intresset för trädgårdsodling (och grotta in lite i träsket av ovanliga växter), Jättekul!
Såhär såg det ut i höstas och i våras när jag var där de senaste gångerna.
20
Maj
10
Sofiero
Såhär lite innan det mest extrema blommningsfloret och värsta trängseln är Sofiero en verkligt magisk plats. Särskilt dalen fylld med rhododendron. Det enda som saknas för att förverkliga den djungellika känslan är ljudet av regnskogsfåglar och skuggan av trädormbunkar. När man söker sig på små stigar ner för dalen så hör man hela tiden porlet från en liten rännil. Totalt omsluten av storbladiga rhododenrons. Det är såhär de ska växa! En upplevelse långt från de (på grund av vår kalkrika skånska jord) näringsbristande gulbladiga förkrympta exemplar man så ofta ser på paradplats på gräsmattan tillsammans med en lika lidande magnolia.
Här är de gynnade av den fuktiga luften, vandrande skuggan, djupa boklövsförnan i trygg samvaro med bambu och spännande skuggynnade perenner som strutbräken, skunkkalla och fotblad. Vore det inte fint om bokarna fick sällskap av tulpanträd och junimagnolior? Hursomhelst är det en plats värd ett besök.
18
Maj
10
Rabarber även i kruka
De här snygga rabarberkrukorna såg jag under ett besök på Sofiero här i veckan. Med rejäl vattning och extra näring kan man säkert få en helt okej skörd även i kruka. Samtidigt som det är en rackarns fin växt. Inte minst blommorna.
Jag har snackat en del om vikten av att ha död ved i sin trädgård och i våra parker.
I Lomma finns det en lekplats där man på ett karaktärsfullt sätt gjort dödveden till huvudrollsinnehavare till glädje för många insekter.
Upp-och-nervända träd bildar en stiliserad skog, jag kan tänka mig att de många skrymslen som rötterna skapar ger en mängd olika förhållanden som passar olika dödvedslevande insekter. Runtom lekplatsen växer en blandning av växter som tål tuffa tag men också ätbara godsaker som vinbär.
Förutom stammarna som kommer från byggområdet så finns lekredskap i europeisk robinia som är ett träslag som har förvånande god hållbarhet utan behandling. Alla träskulpturer från företaget som producerar dem (SIK-holz) är unika och formade olika beroende på hur stammen har vuxit.
Det känns förvånande att hitta en så ändå speciell lekplats mitt i ett trångt nybygge-område där grönytorna ofta är minimala för att maximera antalet tomter. Kul.
16
Maj
10
Bambutid
Nyskördade bambuskott från hög Sasa-bambu
Nu är det perfekt tid att gå ut och skatta sina bambuodlingar på knapriga bambuskott. Phyllostachys och Sasa är de två ätliga släkten som odlas i våra trädgårdar (även om alla arter inte är goda). Det är bara att bryta av dem ett par cm under markytan så att hela skottet är ca 15cm. Efter att man tagit bort de hårdare bladen så är det bara att koka och njuta. (Det vanligaste bambu-släktet Fargesia är inte ätbart)
Kolla här på ett tidigare inlägg om ätlig bambu
Eller undersök om din bambu är ätlig här, det är bara att skriva in det latinska namnet
15
Maj
10
Gilles Clément Derborence Island
Foto publicerat med tillstånd, besök fotografens photostream
I Lille, Frankrike finns Parc Henri Matisse, i en del reser sig en 6 meter hög ö, Derborence Island, med tät växtlighet. Väggarna är helt vertikala och i princip omöjliga att ta sig upp för. Skogen ovanpå denna öde ö får utveckla sig fritt, som en otillgänglig tempererad urskog, med en blandning av växter från hela världen. På andra sidan jorden från parken sett finns den äkta öde ö som stått som modelll för den konstgjorda spegelbilden och kopplingen knyter samman den lilla parken med resten av världen.
Parken är planerad av Gilles Clément som helst kallar sig global trädgårdsmästare, han vill ta bort de gränser som vi ofta talar om som en arts naturliga utbredning. Han vill hellre se oss människor som en vektor som flyttar och blandar arter precis som stora naturkrafter som vindar och vatten alltid har gjort.
Han förespråkar också en mer observerande skötsel än den där vi ständigt går in i en miljö och tvingar tillbaks den till ett stillastående skeende. Många av hans kompositioner består av växter som får sprida sig som de själva har förmåga att göra, med tiden kommer nya arter till och andra försvinner. Som en form av skapad succession som förändrar ursprungsläget hellre än konserverar ett uttryck.
Att sprida vilka växter som helst över hela världen kan kännas lite tveksamt med tanke på de långtgående ekologiska effekter det kan få, men med medvetna val kan det ge otroliga miljöer. Tanken att låta trädgårdskompositioner utvecklas efter egen förmåga tycker jag är otroligt spännande och det sätter artkunskapen i första hand om man vill ha en aning om hur en miljö kommer förändras med tiden. Det känns som att ta trädgårdsskötsel till en ny nivå, trädgård i rörelse.
Vem vill inte odla lite mer?
Äntligen finns den websida som jag tror kommer bli riktigt, riktigt stor. Ett trädgårdens blocket, eller kanske en grön kontaktannonssida.
Faktum är att det finns mängder med människor som vill odla men som inte har en trädgård, eller har stått tillräckligt länge i kö för att få tag på en odlingslott eller har en trädgård som man inte orkar, vill eller hinner sköta. För att helt enkelt skippa onödiga omvägar har forumet Landshare Sverige startats för att koppla ihop trädgårdsmänniskor. Där kan den som har lite yta över anonnsera för att kunna låna ut den till någon som vill sköta den och vice versa kan den som vill odla annonsera om att önska sig mer yta göra det. När man sedan har fått kontakt med någon som kan fylla sina trädgårdsbehov är det bara att göra upp detaljerna och sätta igång.
I Storbrittaninen har ett liknande projekt fått bibliska proportioner och gett många odlingslystna nya möjligheter. Så tveka inte, det är bara att lägga ut en meddelande och hoppas på napp! Snart är alla åkertistels-bakgårdar omvandlade till produktiva landskap!
Landshare Sverige – skaffa en annons idag
Brittiska Landshare om du hellre vill ha en odlingsyta i Storbrittannien (vem vill inte det)
Kolla mitt tidigare inlägg om Landshare med en inspirativ film.
Snart sitter de sista blågröna glasen på plats mellan de vita träspröjsen. Det kommer bli så rackarns fint!
jord i hatten 